Begravning.
Idag var min systers begravning.
Hon var gift med min mans bror.
Så hon skulle begravas muslimskt.
Vi åkte till moskén där jag och min syster och min mans syster gick in och såg på Eva en sista gång.
Pappa satt kvar i bilen för han klarade inte av att gå in...
Hon såg så fridfull ut. Som om hon sov. Och hon hade så otroligt fin färg i ansiktet.
Hela hennes kropp var lindad. Men det som är så hemskt är att man kände att hon bara sov eftersom hennes färg var så fin. Exakt som när hon levde. Helt ofattbart......
Vi stod och tittade på henne och bad för henne och sa farväl...
Svårt att förstå att jag ALDRIG får se henne igen..............
Vi gick ut och ställde oss på gården.
Så rullade de ut henne i kistan och alla männen som hade varit på middagsbönen ställde sig på en lång rad framför kistan och bad för henne och hennes själ.
De lastade in kistan i bilen och så åkte vi i karavan till begravningsplatsen.
Där går vi till platsen som är utvald. Och vi står och ser på medans de lägger ner henne och lägger över bräder och täcker graven.
Det var ett så hemskt ljud när de första spadtagen med jord landade på brädorna...
Det är så slutgiltigt. Hon är borta.
Pappa körde hem hennes mamma, styvfar och dotter. De klarade ej av att vara kvar.
När alla gått satte vi oss på marken och väntade på pappa. Ville han skulle vara med och lägga blommorna.
Och säga farväl.
Vi satt och snackade om Eva. Hur hon var och hur hon har de nu...
Vi bestämde att om runt en vecka ska de närmsta:
Jag, min syster, pappa, hennes dotter, hennes mamma, styvfadern och hennes närmsta vänner åka dit och lämna blommor och sätta oss och dricka kaffe.
Eva var tokig i kaffe. Vet inte någon som kunde ta slut på ett paket så snabbt...
Det ska vara vår egen minnesstund.
För idag kändes allt så fel. Ingen i vår familj, HENNES BLOD, fick vara med och bestämma något.
Hennes mamma var så ledsen att hon blev undanskuffad och inte hade något att säga till om...
Men jag är glad att hon äntligen får komma till ro...
Hon slipper lida. Och hon får äntligen se sin älskade son som dog för 10 år sedan...
*Jag kommer alltid älska dig kära syster. Ditt minne lever kvar*
Hon var gift med min mans bror.
Så hon skulle begravas muslimskt.
Vi åkte till moskén där jag och min syster och min mans syster gick in och såg på Eva en sista gång.
Pappa satt kvar i bilen för han klarade inte av att gå in...
Hon såg så fridfull ut. Som om hon sov. Och hon hade så otroligt fin färg i ansiktet.
Hela hennes kropp var lindad. Men det som är så hemskt är att man kände att hon bara sov eftersom hennes färg var så fin. Exakt som när hon levde. Helt ofattbart......
Vi stod och tittade på henne och bad för henne och sa farväl...
Svårt att förstå att jag ALDRIG får se henne igen..............
Vi gick ut och ställde oss på gården.
Så rullade de ut henne i kistan och alla männen som hade varit på middagsbönen ställde sig på en lång rad framför kistan och bad för henne och hennes själ.
De lastade in kistan i bilen och så åkte vi i karavan till begravningsplatsen.
Där går vi till platsen som är utvald. Och vi står och ser på medans de lägger ner henne och lägger över bräder och täcker graven.
Det var ett så hemskt ljud när de första spadtagen med jord landade på brädorna...
Det är så slutgiltigt. Hon är borta.
Pappa körde hem hennes mamma, styvfar och dotter. De klarade ej av att vara kvar.
När alla gått satte vi oss på marken och väntade på pappa. Ville han skulle vara med och lägga blommorna.
Och säga farväl.
Vi satt och snackade om Eva. Hur hon var och hur hon har de nu...
Vi bestämde att om runt en vecka ska de närmsta:
Jag, min syster, pappa, hennes dotter, hennes mamma, styvfadern och hennes närmsta vänner åka dit och lämna blommor och sätta oss och dricka kaffe.
Eva var tokig i kaffe. Vet inte någon som kunde ta slut på ett paket så snabbt...
Det ska vara vår egen minnesstund.
För idag kändes allt så fel. Ingen i vår familj, HENNES BLOD, fick vara med och bestämma något.
Hennes mamma var så ledsen att hon blev undanskuffad och inte hade något att säga till om...
Men jag är glad att hon äntligen får komma till ro...
Hon slipper lida. Och hon får äntligen se sin älskade son som dog för 10 år sedan...
*Jag kommer alltid älska dig kära syster. Ditt minne lever kvar*
Musik...
Sitter och lyssnar på min systers favoritsång.
Hon lyssnade på den hela tiden. Och hon hade den som förförelsesång.
Sitter och gråter och skrattar om vartannat när jag tänker på henne.
Gråter av saknaden och skrattar när jag kommer på saker hon sa eller gjorde.
Det var lite upp och ner mellan henne och mig till och från.
Men inga syskon drar jämt hela tiden.
Men vi hade så mycket att snacka om och jämföra.
Vi är båda tillsammans med araber. Som är bröder...
eller var :-(
När jag hade träffat min man så berättade hon så otroligt roliga historier om hur hennes man var och hans rutiner osv.
Och jag ser att mycket av det påminner om min man...
När hon och hennes man var här så satt hennes man ibland vid vår data och kollade.
Och vi fick gå fram och kolla på ansiktet för att veta VILKEN av bröderna det var.
De är väldigt lika när man kommer bakifrån. Ryggtavlan och håret. Själva hållningen.
Finns vissa likheter i ansiktet med.
Kommer sakna ha henne att prata med när det gällde nåt inom familjen...
Sitta och snacka minnen... Hon retades alltid med mig när mina barn var med.
För att liksom visa att hon stod på deras sida...
VARFÖR LÄMNADE DU OSS??????????
DET VAR INTE DAGS FÖR DIG ÄN. DU HADE SÅ MYCKET KVAR ATT UTRÄTTA.
SNÄLLA KOM TILLBAKA TILL OSS... OM SÅ BARA FÖR EN KORT STUND.
FANNS SÅ MYCKET JAG VILLE PRATA MED DIG OM MEN FICK ALDRIG TILLFÄLLE.
MAN TROR ALLTID ATT DET FINNS GOTT OM TID.
MEN DET HAR JAG BLIVIT SMÄRTSAMT MEDVETEN OM NU ATT DET INTE FINNS.
VILLE VISA DIG MITT HÅR. ATT JAG KLIPPT DET. DU HADE BLIVIT CHOCKAD.
DU MED DITT LÅNGA, TJOCKA HÅR. SAKNAR DITT STÖD NÄR VI TRÄNADE OCH GICK PÅ DIET TILLSAMMANS. VI TÄVLADE OM VEM SOM ORKADE HÖJA MEST PÅ VIKTERNA.
VEM SKA NU FÖLJA MED MIG???
http://www.youtube.com/watch?v=-sXbYOFiz3o
*Saknar dig min älskade storasyster*
*630829-090724+
Hon lyssnade på den hela tiden. Och hon hade den som förförelsesång.
Sitter och gråter och skrattar om vartannat när jag tänker på henne.
Gråter av saknaden och skrattar när jag kommer på saker hon sa eller gjorde.
Det var lite upp och ner mellan henne och mig till och från.
Men inga syskon drar jämt hela tiden.
Men vi hade så mycket att snacka om och jämföra.
Vi är båda tillsammans med araber. Som är bröder...
eller var :-(
När jag hade träffat min man så berättade hon så otroligt roliga historier om hur hennes man var och hans rutiner osv.
Och jag ser att mycket av det påminner om min man...
När hon och hennes man var här så satt hennes man ibland vid vår data och kollade.
Och vi fick gå fram och kolla på ansiktet för att veta VILKEN av bröderna det var.
De är väldigt lika när man kommer bakifrån. Ryggtavlan och håret. Själva hållningen.
Finns vissa likheter i ansiktet med.
Kommer sakna ha henne att prata med när det gällde nåt inom familjen...
Sitta och snacka minnen... Hon retades alltid med mig när mina barn var med.
För att liksom visa att hon stod på deras sida...
VARFÖR LÄMNADE DU OSS??????????
DET VAR INTE DAGS FÖR DIG ÄN. DU HADE SÅ MYCKET KVAR ATT UTRÄTTA.
SNÄLLA KOM TILLBAKA TILL OSS... OM SÅ BARA FÖR EN KORT STUND.
FANNS SÅ MYCKET JAG VILLE PRATA MED DIG OM MEN FICK ALDRIG TILLFÄLLE.
MAN TROR ALLTID ATT DET FINNS GOTT OM TID.
MEN DET HAR JAG BLIVIT SMÄRTSAMT MEDVETEN OM NU ATT DET INTE FINNS.
VILLE VISA DIG MITT HÅR. ATT JAG KLIPPT DET. DU HADE BLIVIT CHOCKAD.
DU MED DITT LÅNGA, TJOCKA HÅR. SAKNAR DITT STÖD NÄR VI TRÄNADE OCH GICK PÅ DIET TILLSAMMANS. VI TÄVLADE OM VEM SOM ORKADE HÖJA MEST PÅ VIKTERNA.
VEM SKA NU FÖLJA MED MIG???
http://www.youtube.com/watch?v=-sXbYOFiz3o
*Saknar dig min älskade storasyster*
*630829-090724+
Tisdag...
Idag fick jag veta att hennes begravning blir på torsdag.
Men alla säger olika om hur den ska gå till. Vill gärna veta...
Men nu ska hon äntligen få vila.
Min syster kom hit idag. Hon ska vara här tills begravningen.
Hon kom redan idag så vi ska gå och äta lunch med en kompis till mig i morrn.
Sen ska vi och kolla på kläder. Vill se om jag hittar något till begravningen.
Ringde en tjejkompis som var med mig när vi var och sa farväl till min syster på sjukhuset.
Hon visste inte om begravningen. Ingen hade ringt henne. Tycker det är dåligt.
Hon var från början kompis med min systerdotter men umgicks även med min syster.
Annars har det inte hänt så mycket.
Var hos doktorn igår och fick utskrivet lugnande och sömntabletter. Hade svårt med sömnen innan men nu är den nästan obefintlig...
Men alla säger olika om hur den ska gå till. Vill gärna veta...
Men nu ska hon äntligen få vila.
Min syster kom hit idag. Hon ska vara här tills begravningen.
Hon kom redan idag så vi ska gå och äta lunch med en kompis till mig i morrn.
Sen ska vi och kolla på kläder. Vill se om jag hittar något till begravningen.
Ringde en tjejkompis som var med mig när vi var och sa farväl till min syster på sjukhuset.
Hon visste inte om begravningen. Ingen hade ringt henne. Tycker det är dåligt.
Hon var från början kompis med min systerdotter men umgicks även med min syster.
Annars har det inte hänt så mycket.
Var hos doktorn igår och fick utskrivet lugnande och sömntabletter. Hade svårt med sömnen innan men nu är den nästan obefintlig...
Konstigt..... Ett tecken???
Min avlidna systers man o hennes "systerdotter" har varit här ikväll.
Och det hände en sån otrolig sak.
Stod i köket med min svåger som också var här.
Så hörde jag min 2-åring som jag lagt kalla: EVA.... EVA... flera gånger.
(Min syster hette så)
Han har ALDRIG sagt hennes namn eller det ordet överhuvudtaget.Jag kollade på min svåger o frågade vad sonen sa. Han sa det lät som Eva.
Jag gick till hans dörr o lyssnade. Och hennes man kom ut i köket o frågade vad jag sysslade med. Svågers sa att vi tyckte sonen kallat Eva. Han frågade om det verkligen var sant.
Precis efter det kallade han det flera gånger till............
Och jag bröt ihop och började stortjuta.
Pratade med min mamma innan. Hon sa med att han ALDRIG sagt Eva innan...
Tycker det är.... ja jag vet inte vad jag ska välja för ord.
När vi har diskuterat henne här hemma har vi inte sagt hennes namn.
Och när hon var här och hälsade på när hon levde så kallade sonen henne moster.
VAR kom det ifrån???
Och det hände en sån otrolig sak.
Stod i köket med min svåger som också var här.
Så hörde jag min 2-åring som jag lagt kalla: EVA.... EVA... flera gånger.
(Min syster hette så)
Han har ALDRIG sagt hennes namn eller det ordet överhuvudtaget.Jag kollade på min svåger o frågade vad sonen sa. Han sa det lät som Eva.
Jag gick till hans dörr o lyssnade. Och hennes man kom ut i köket o frågade vad jag sysslade med. Svågers sa att vi tyckte sonen kallat Eva. Han frågade om det verkligen var sant.
Precis efter det kallade han det flera gånger till............
Och jag bröt ihop och började stortjuta.
Pratade med min mamma innan. Hon sa med att han ALDRIG sagt Eva innan...
Tycker det är.... ja jag vet inte vad jag ska välja för ord.
När vi har diskuterat henne här hemma har vi inte sagt hennes namn.
Och när hon var här och hälsade på när hon levde så kallade sonen henne moster.
VAR kom det ifrån???
Min syster är borta...
Innan i bloggen har jag skrivit om min syster E. som drabbades av anfall av EP typ. Hon och min mans bror levde tillsammans.
I fredags fick hon ännu ett anfall och föll ihop på köksgolvet.
De ringde ambulans. Men hennes hjärta orkade inte mer.
Hon dog....
Jag kan inte fatta det..... Hur.... varför...
Var på sjukhuset i fredags natt och sa farväl.
Hon såg ut som om hon sov. Bara lite blekare. Kan inte fatta det. Stod och önskade att hon skulle vakna.
Försökte se om hon andades.
HUR kan detta hända??????????
Min storasyster.
Tack vare henne träffade jag min man...
Hon hade sagt i torsdags att hon kände sig som 20 år igen. Piggare än vanligt.
Hon och hennes man flyttade in i deras nya lägenhet för 2 v sen. Hon planerade hur de skulle måla.
Hon och jag var och handlade på IKEA till lägenheten.
Och nu är hon borta.
VARFÖR?????
Hon skulle bli 46 år nästa månad.
Att man kan må så dåligt!!!
Jag har ingen aptit. Jag mår illa. Jag vill bara lägga mig under täcket och gråta.
En tjejkompis kom upp i går kväll. Hon och min syster kände varandra.
Vi satt och snacka om allt och inget.
Och vi pratade om min syster.
Och fick oss några skratt när vi kom på vilka ord och gester hon hade.
Vissa ord var så typiskt henne...
Men det gjorde ont att ha vetskapen att man aldrig får höra dom igen...
Försöker hitta en låt på nätet som hon älskade. Har den på skiva men hitar inte den
*Vila i frid kära syster*
I fredags fick hon ännu ett anfall och föll ihop på köksgolvet.
De ringde ambulans. Men hennes hjärta orkade inte mer.
Hon dog....
Jag kan inte fatta det..... Hur.... varför...
Var på sjukhuset i fredags natt och sa farväl.
Hon såg ut som om hon sov. Bara lite blekare. Kan inte fatta det. Stod och önskade att hon skulle vakna.
Försökte se om hon andades.
HUR kan detta hända??????????
Min storasyster.
Tack vare henne träffade jag min man...
Hon hade sagt i torsdags att hon kände sig som 20 år igen. Piggare än vanligt.
Hon och hennes man flyttade in i deras nya lägenhet för 2 v sen. Hon planerade hur de skulle måla.
Hon och jag var och handlade på IKEA till lägenheten.
Och nu är hon borta.
VARFÖR?????
Hon skulle bli 46 år nästa månad.
Att man kan må så dåligt!!!
Jag har ingen aptit. Jag mår illa. Jag vill bara lägga mig under täcket och gråta.
En tjejkompis kom upp i går kväll. Hon och min syster kände varandra.
Vi satt och snacka om allt och inget.
Och vi pratade om min syster.
Och fick oss några skratt när vi kom på vilka ord och gester hon hade.
Vissa ord var så typiskt henne...
Men det gjorde ont att ha vetskapen att man aldrig får höra dom igen...
Försöker hitta en låt på nätet som hon älskade. Har den på skiva men hitar inte den
*Vila i frid kära syster*
